Skip to content

Om ett hus

21 februari, 2011

Jo, vi var ju och tittade på ett hus för ungefär två veckor sedan. Vi kom lite innan visning så vi fick plats att parkera på den ”riktiga” parkeringen som tillhör huset, och lite lite tid för oss själva när vi väl kom in. Det såg precis ut som på bilderna på nätet, vilket var bra. Huset var knökfullt efter ingen tid alls och det bars runt på små barn och andra barn gick själva och föräldrarna hade fullt sjå att hålla reda på dem samtidigt som de såg sig omkring. Det var sista visningen av tre och mäklaren såg väl framför sig hur budgivningen skulle trissa upp priset till en nivå han inte ens kunnat drömma om.

När vi kom upp på övervåningen var min adrenalinnivå så hög att händerna darrade och jag visste att det här är Huset. När vi kom ner igen för att ta en sväng i källaren hade jag redan börjat möblera och planera i huvudet. Alldeles yra tog vi på oss kläder och skor och gick för att inspektera trädgården. Ljuvlig är ordet. Fin liten gräsmatta och altan i sydvästläge, äppelträdgård vid carporten, bärbuskar och växthus nedanför syrenerna.

Sedan kom budgivningen. Och den var en fullständig skräckhistoria. Lång och utdragen som ett ont år och vi var toknervösa hela tiden. ”Varför kan de inte förstå att det är vårt hus?” sa vi till varandra och våra vänner och släktingar höll tummar och tår (Tack, tack, tack för det!!!) och kom med uppmuntrande tillrop.

Efter en vecka var vi nervvrak så när vi fick veta att de andra lagt sig och vi vunnit hade vi inte riktigt energi till att bli sådär sprudlande överlyckliga. Men glada var vi. Sedan följde ännu en vecka med nervproblem eftersom huset skulle besiktigas och kontrakt skrivas och allt fixas med banken. När protokollet kom var vi noviser skräckslagna och vi har fått enormt mycket hjälp från kunniga personer i bekantskapskretsen (tack!) och igår var vi där och drack kaffe och gick igenom huset långsamt, ställde frågor, sniffade i mörka hörn och frågade lite igen. Först när vi åkte därifrån kände vi att vi vågade dra på glädjen på allvar så vi firade med en flaska östtyskt bubbel och räkmackor.

Det känns helt surrealistiskt, det här. Vi har tittat lite på hus tidigare men aldrig på allvar. Vi har tittat på lägenheter närmare stan också, men kommit fram till att det nog skulle vara bäst att bo kvar i vår lägenhet ett tag till och leta hus i lugn och ro. Och sen dök detta upp! Allt har gått så fort och vi har struntat i alla regler om att man bör titta på många hus innan man bestämmer sig (en vän sa att det finns bara två regler när man köper hus: 1. Köp inte det första du tittar på. 2. Du kommer aldrig att hitta ett lika fint hus som det första.).

För ett år sedan var det tre saker jag längtade efter: examen, jobb och hus. Jag trodde ärligt talat att de skulle komma i den ordningen. Men nu har jag jobb och vi köper hus och den där examen är det en bit kvar till, men jag ska nog klara det också!

Annonser
10 kommentarer leave one →
  1. 21 februari, 2011 23:04

    Men åh, så roligt! Stort grattis till hela familjen – både de med och utan päls. 🙂

    Är det något av husen du petat ut länkar till som ni köper eller ett helt annat?

    • 22 februari, 2011 07:02

      Det är ett helt annat faktiskt. När vi väl hittade Huset så höll vi tyst om det för vi är allt lite vidskepliga, jag och maken. Men du får komma förbi och lyssna på Opeth och dricka Whisky!

      • 26 februari, 2011 10:29

        Jag förstår precis hur ni kände det – man är väldigt rädd om magin. 🙂 Åh, det vore jättespännande att besöka fyndet! Ligger det åtkomligt per bekväm kollektivtrafik? Antar att du kanske inte vill berätta exakt var det ligger så här ute i offentligheten. När flyttar ni? 🙂

      • 27 februari, 2011 12:14

        @Mia*: Jo, det går att ta sig dit utan bil, du och Ivve kan ju göra sällskap och passa på att smaka lite ur makens whiskyförråd! Vi flyttar i slutet av maj.

  2. 22 februari, 2011 05:21

    Grattis! =)

  3. 22 februari, 2011 06:59

    Stort grattis! Ni har blivit med hus!

    • 22 februari, 2011 07:03

      Ja! Och trädgård! Och jag har redan beställt boken ”Hjälp! Jag är med trädgård!” på adlibris…

  4. 27 februari, 2011 20:26

    Men GRATTIS vad roligt! Exakt HUR roligt det är vet jag ju redan som bekant. Hur stort hus är det?

    • 28 februari, 2011 09:44

      Det är 120kvm plus 64 kvm biyta (källaren). Så det är inte gigantiskt (vi har 80kvm nu) men det finns mer förvaringsyta och fler rum. Trädgården däremot är stoooooor 🙂

      • 28 februari, 2011 20:44

        Ganska gigantiskt med mina mått mätt. Vi har numera 135 kvm (+ garage, snickerboa och vind). Känns som ett palats jämfört med tidigare 96 kvm. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: