Skip to content

Om kattgnäll

10 februari, 2011

Vi har två katter, det har nog ingen missat. Josefin och Sam. Josefin är ganska mycket äldre (och enormt mycket klokare) än Sam. Ända sedan vi fick hem Sam har vi vetat att det egentligen inte är en ullig och gullig katt vi har, utan ett monster. Kattskrället är svart, han kan fånga sin egen svans, han stjäl mat (särskilt om den finns i en plastpåse) och han är döpt efter en sjörövare (Sam Bellamy, faktiskt – hans egentliga namn är Black Sam). Som om detta inte vore nog så är han vanvettigt morgonpigg och tycker naturligtvis att man är tråkig om man ligger kvar i sängen. Helst ska han ha blötmat (bitar-i-sås från foliepåse) redan klockan sex. Hur vet vi det?

Han gnäller. Gnäääää. Gnä? Gnäääääää. Han kan gnälla i upp till en timme. Om han är på riktigt djävligt humör och gnällandet inte får upp oss så börjar han tugga på saker. Knorp, knorp, knorp. Funkar inte det kan man välta sänglampan i huvudet på sin husse, eller nya favoriten – kasta sig ner från bokhyllan (den är kanske 80 cm hög) och landa på mattes mage. Man är garanterat vaken när man fått femochetthalvt kilo katt i solar plexus.

I vanliga fall skulle jag bara vända mig om och sova vidare. Inte den här veckan. Det är tur för Sam att han är så söt.

Annonser
3 kommentarer leave one →
  1. 10 februari, 2011 08:54

    Känner igen det där med katter som tycker att klockan skittidigt är rätt tid att få mat. Knorran tycker dessutom att jag är världens tråkigaste människa om jag ligger i sängen – även om husse klivit upp så ska matte INTE ligga kvar och grisa sig!

    Knorran brukar krafsa på en garderobsdörr hon vet att hon inte får upp men som hon vet får mig att slita mitt hår.. småtugga på kablar får också mattes uppmärksamhet att riktas mot henne. Att sitta och jama i olika tonarter i hallen funkar också.. Ju tystare desto bättre, säger man ”TYST!” så jamar hon kort och jättetyst – men med sådan ton att det skär in i öronen ändå.

    Den andra katten är lugnare. Hon vill mest bara komma och gosa på min mage ibland på morgonen, ibland klockan fem – ibland fem minuter innan jag ska upp.

    Tur att de är söta som sagt. 😉

    • 19 februari, 2011 11:20

      Vansinnig tur att de är söta! Sam gnällde i en halv evighet igår morse och när det inte funkade välte han ner en tavla i clipsram så att den gick sönder och spred glas över sovrumsgolvet. Visst, matte FLÖG upp ur sängen men skrek åt honom och hämtade dammsugaren. Jag gick och la mig igen sen. Så det var inte riktigt ett bra sätt att få matte att ge honom mat.

      Josefin däremot brukar komma och gosa och sedan slickar hon en på hakan. Vaknar man inte då så biter hon en i hakan istället för att slicka. Det gör ont.

  2. 10 februari, 2011 17:30

    Ha ha ha! Fy tusan! Jag hade blivit knäpp 🙂 men han är ju påhittig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: