Skip to content

Dag 27 – Min favoritplats

10 december, 2010


Utsikt från trappen en vårdag.

Äntligen något som är lätt! Min favoritplats, alla kategorier, är Forsvik. Bara att tänka på Forsvik gör mig varm och lugn. När jag var liten tog jag det som en självklarhet, men som vuxen förstår jag ju precis vilket privilegium det är att ha ett sådant ställe att åka till. Det ligger ganska högt, på en brant tomt, med fantastisk utsikt över fjärden. Den lilla viken delas endast av oss och pappas kusiner. Såhär års är det tyst, tyst vindstilla dagar om inte isen ligger, för ligger isen sjunger den emellanåt. Maken och jag tillbringade en dryg månad där i våras, när vårt badrum renoverades och vi firade senaste nyåret där. När vi har möjlighet att fira vintersolståndet där gör vi så – med bastu, marschaller och ljus på bryggan och dopp i den iskalla Östersjön (som vi alltid benämner ”havet”). I somras, när det var så varmt, var det ljuvligt att komma ut och få sänka sig ned i det svalkande vattnet.

En bit upp i skogen finns goda vänner. Ännu en bit bort, så att man ser vattnet på andra sidan ön, finns stallet. Några islandshästar och en liten polsk arab huserar där. Katterna kan gå lösa och älskar det. Josefin tillbringar sina somrar där, hos mina föräldrar. Sam var med oss i våras och att få gå ut var det mest fantastiska som hänt honom. Han var så upptagen med att upptäcka och undersöka och vara katt att han inte gick upp i vikt ens den månaden vi var där. Men han dök upp varannan – var tredje timme och kollade att det fortfarande fanns en människa där.

På somrarna följer dagarna en avslappnad rutin. Morgondopp i solen, frukost på verandan, lång dag på bryggan, en promenad, drink i hörnet vid bryggan där kvällssolen fångas upp av klipporna och sedan middag på verandan. Jag är rätt rastlös och känslig för solen så jag orkar aldrig ligga på bryggan någon längre stund. Dessutom brukar blåbärsskogen locka mot slutet av sommaren!

Det är min farfars förtjänst att vi har Forsvik. Hans bror köpte stället bredvid först och när det här blev ledigt köpte farfar det. Pappa har tillbringat sina barndomssomrar där, och nu har vi det också. Tack farfar, och tack pappa.


Servettringsdjuren skådar ut över den snöiga omgivningen.


Viken, sedd från bastutrappen.


Stora bryggan, sedd från bastun.

Det finns knappt ord till att uttrycka hur mycket jag älskar detta ställe.

Annonser
3 kommentarer leave one →
  1. 10 december, 2010 14:50

    Vilket fantastiskt ställe!

    • 10 december, 2010 16:19

      Ja, det är underbart! Och en himla tur att farfar köpte det, för det skulle nog inte vara billigt i inköp idag…

  2. 25 mars, 2011 11:55

    Åh, vad härligt det ser ut!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: